Ibland (höö ofta) blir det så fel


Igår pratade jag med min goda vän Helén. Vi stickar samma sjal Sagrantino.
Jag var så stöddig och berättade vitt och brett att mönstret kommer man in i snabbt och att det bara var att sticka på.
Jag har börjat sticka på min sjal igen. Den har legat och vilat faktiskt sedan förra sommaren, otroligt. Nu är det bara lite kvar så snabbt och lätt ska jag nu sticka klart de återstående bitarna.
På kvällen satt jag i min febriga värld och stickade en bit och tog av garnet.
Skönt nu är det bara en liten bit kvar. 
Jaha när jag vecklade ut det hela så hade jag gjort något helt obegripligt, jag hade stickat med bara hälften av de maskor som det skulle vara så det blev en stor strut som står rakt upp. Stöön, typiskt mig...det är bara jag som lyckas.. det syns nog på bilden.
Har nu repat upp.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0